När trollmor har lagt dom elva små trollen..

Lite så känns det, Fast kanske lite mer åt
"När PB har sagt hejdå åt dom 200 barnen.." 

Under denna helg har jag och fyra andra från klassen

hjälpt till på Junis Teaterfestival här på Wendelsberg!

Det var verkligen en helt galen upplevelse. :)

Lite som ett Lavikenläger, fast inomhus och "hemma"!

.

Det var trolltema på festivalen, och vi hade i uppgift att
göra barnen glada, Fixa en tiprunda, Hålla i ett disco, Dekorera,

och annordna en utelek av valfritt slag. "Lite lite kanske"

kanske några av er tänker.. Men herregud vad vi har slitit!

Vi dekorerade entrén, dagrummet och trapporna med allt tyg,

alla plastblommor och plastblad/plastlöv som vi kunde hitta här.

Det är mer än vad man kanske skulle kunna tro om en skola!

Dekorationen tog lång tid, men resultatet blev sagolikt.

Fågelkvitter hördes från högtalarna, och barnens reaktioner när
dom kom in var ett så starkt bevis på att vi hade lyckas.

.

.

Festivalen började på fredagen och slutade idag, söndag

runt klockan ett. Vi samarbetade med teaterlinjen, som höll

en väldigt rolig invigning och uppstart som gick ut på små
övningar och lekar. Jag hade verkligen superkul, och trots att jag

alltid är tveksam till att jobba med så pass många barn, allra helst

i åldrar 7-14. Men varje gång inser jag hur bra det egentligen går.

Saknade Laviken lite, men Rene.. BARA LITE!

.

.

.

På lördagen började vi väldigt tidigt med att äta frukost
tillsammans med barnen och deras ledare. Genast kommer det 
fram en tjej till mig och börjar prata, vi klickade direkt och 

hon knöt an till mig väldigt fort. Fick senare reda på att hon

hade mycket problem i skolan med mobbing och liknande.

Det känns alltid lika bra att kunna ha en del i personers liv som

kan bidra till något bättre och gladare. ~ 

Jag kollade på en teaterföreställning innan det var dags
för oss att hålla i vår första utelek. Jag var inte med och planerade
den, då jag hade hand om tipsrundan. Men jag har nog aldrig
varit så stolt över ett gäng klasskamrater som jag var då.

Tillsammans hade dom gjort gåtor som barnen skulle få lösa,

som ledde till att man skulle rädda en trollbulle från det

elaka trollet Altoa, som bodde på berget.

För att rädda bullen skulle man först leka svanskull,

för Altoa trodde inte på sådana som inte hade svans.

När det inte heller fungerade, så sjöng vi en tollsång.
När barnen räddat trollbullen, så vann dom otrolliga

bullar som belöning! Inget barn var tvär eller inte ville,

alla verkade verkligen ha superkul.

Det som jag är mest stolt över, är att vi alla levde oss in
i den lilla sagoberättelsen som skapades allt mer för varje
utelek som vi gjorde. (samma, men för olika grupper). 

Mevelyn och Ange spelade två troll som busbråkade med varandra.

Båda två levde verkligen in i sina roller så otroligt hårt och fint!

Ange som var det "elakare" trollet, åt bulle som ett vilddjur,

åt upp det hon tappat på marken trots allt gräs som följde med
och spottade bulle på oss andra ledare när hon inte fick som hon ville.

Det låter kanske otrevligt för er andra,

Men som en vän från Sandviken skulle ha sagt, Allt för barnen.

.

Lördagen bjöd på många underbara teatervisningar, 
Fantastiska utelekar, en lagomt bra tipsrunda,

och ett kanondisco på kvällen. Idag kollade vi på mer
teater, hade vår sista utelek och sa hejdå till alla barn.

.

.

.

Under dagen har vi städat ihop allting, och det har verkligen varit ett helvete. 

Det tog otroligt lång tid! Jag har haft feber hela helgen, men idag
har det varit fruktansvärt verkligen. Vi slutade tolv-ett med att
äta lunch med barnen. Vi fick hamburgare med bröd, och marängsviss
till efterätt. Men vi var klara vid 18-tiden med all städning. 

Efter det tog jag en dusch och sen gick ut och åt med Alex,

och våra vänner Erik och Joakim. Väldigt trevligt och ett bra avslut
på kvällen. Nu sitter jag på rummet och ska kolla på serier,

Alex är på bio med grabbarna. Iron man 3. Lyckosten.

Slänger upp några bilder också, Redigerade och oredigerade. 
Ber om ursäkt för kass kvalité på vissa av dom! ;D

.

.

.

.

Jag har försökt mig på detta väldigt länge nu.

Att skriva något, allt sånt som jag känner 
och alting som händer i skokväg.

Det är svårare än vad jag tycker att det kanske borde vara.

Men jag ska försöka sammanfatta allt som sker just nu
i skolväg iallafall, så kanske det går att få någon sorts
bild över hur livet ser ut just nu för stunden. 

.

.

Lektionsmässigt så har vi börjat med körsång. Det går
delvis väldigt bra, delvis ganska kasst. Jag skulle ha
sjungit en duett med Ange i min klass, men jag backade.
Det gick inte alls som jag hade tänkt mig, och valde att
låta bli, då jag känner att jag inte hinner lära mig sjunga ordentligt
till på måndag nästa vecka när vi har våran konsert.

Men alla andra låtar går kanonbra än så länge faktiskt.
.

Alla projekt börja nå sina slut! Vi startade och avslutade ett
projekt om narkotikapolitik (minns inte om jag skrivit om det alls ens).

Det blev presenterat förra onsdagen och våran grupp gjorde
ett riktigt bra arbete om jag får skryta lite. Samarbetet
gick bättre än vad jag hade förväntat mig efter tidigare erfarenheter.

.

Projektet om UNF:aren-tidningen ska presenteras imorgon.
Det har gått lite som kören har, både upp och ned. 
Vi måste presentera skiten trots att det är långt långt ifrån klart.

Det ska nog gå bra, jag får se till att vara på överdrivet
bra humör imorgon bitti när jag kliver upp. Hur nu det ska gå..

.

.

Lite annat som sker i skolväg;

Jag ska ha 'praktik' under helgen som kommer, med att 
hjälpa till på Junis teaterfestival här på Wendelsberg. 
Samarbetet även här går kasst, och jag börjar ledsna på att
vissa människor bara flyter med och låter andra göra jobbet,

medan dom inte ens bryr sig minsta lilla om någonting.

Något jag verkligen inte tål, men arbetet ska nog gå bra ändå.

.

5e Maj åker jag iväg på praktik i Uppsala tillsammans med
Elon och två andra i klassen. Vi ska jobba med UNF för
folknykterhetens vecka. Jg är, precis som till det mesta
lite dubbelsidig inför det. Det känns väldigt kul, dom har
många bra aktiviteter på gång! Men det är mer personliga
problem som kommer att sätta stopp för allt, samt att jag
fortfarande inte har hittat ett boende i Uppsala än.. 
Lagomt pissigt, men det löser sig nog som allt annat!

.

.

.

.

Annat lite fint som har hänt, är att jag och finaste Alex
har varit tillsammans fem månader lite drygt! 
Vi trivs bra tillsammans, och hela att bo tillsammans har
fungerat otroligt bra! Mycket bättre än vad jag trodde 
att det skulle göra. Månaderna har gått fort, men lyckan
är fortfarande total. Han får mig fortfarande att fnittra
som en fjortonåring ibland. 

Jag har startat en ny Herman-surdeg!

Den har varit levande i än så länge två omgångar.
Jag bakade muffins på min förra smet-omgång, med 
choklad och cachewnötter. Dom blev supergoda!
Ska nog göra likadana nästa omgång ^^

.

.

Jag har även bott här i åtta månader och fyra dagar.
Det har varit ett helt nytt liv om jag ska jämföra med mina
år i Sandviken och dom färgglada, fula lägenhetshusen.

Det innebär visserligen att jag bara har lite drygt en månad
kvar här i mitt vackra slott, vid skogen och sjön. 

En månad kvar av att få somna bredvid grabben jag älskar.

En månad kvar av att få vara dryg med Björn Lanefelt.

En månad kvar av ett liv som är till för mig.

En månad kvar tills jag slipper allt tonårsdrama i korridorerna.

Självklart vill jag inte lämna slottet och min älskade.

Inte heller dom människorna som betyder något, 
eller skogen, affärerna, stora staden Göteborg!

Jag vill inte hem till Sandviken och mitt tidigare liv.
Vill inte gå på samma gator, träffa samma människor,
minnas allting som har hänt, behöva leva som förut.

Men jo, Självklart saknar jag min familj.

Mamma, Kenn, Pappa, Fiskarna, hunden.. Katten..

Jag vill lämna all drama som pågår här,

och vissa av människorna som jag verkligen inte förstår
hur jag kan leva med utan att få ett utbrott.

39 dagar kvar. 

.

.

.

.

.

Just nu är klockan 22.30 och jag väntar på att A ska
komma hem från sin vän. Vi har en planerad filmkväll,

men det känns som om jag kommer somna innan han ens

hinner komma hem. Försöker samtidigt plugga så gott jag kan,

men det går inte bra någonstans.