Min julafton har varit mysig och fin.

Den 'firades' tillsammans med min mor,

pappa och mormor. Bara vi fyra.

Det har nog aldrig varit så tomt någonsin

vid julbordet en julafton hos oss..

Maten var god, och var över på en kvart.

Efter maten kollade vi på Kalle Anka, och för
första året på väldigt många år såg vi hela
programmet och halva 'Kan du vissla Johanna'

innan det var dags för julklapparna.

Det var inte sånt iver iår, vi var ju ändå
barnlösa för första gången på väldigt länge.

Jag fick 1500kr sammanlagt, en ny BH,

PROmarkers, godis, ett bäddset i lila,

en parfym och en plattång.

Det var fina julklappar, men jag blev mer
glad över att se dom andra öppna sina

julklappar som dom har fått av mig. 

På kvällen åkte jag hem till familjen Andersson,

Bonusmamma med familj. Jag var först
dit av alla UNFare, och det var otroligt skönt 
att få spendera ensamtid med familjen.

Jag fick spela skylanders med minstingen,

och sällskapspel och fikade pepparkakor.

Jag fick även två väldigt fina julklappar,

Ett halsband med en kamera på, och brevpapper.

Det var så fint gjort. 

Jag gick även upp till övervåningen

och hälsade på M&M, och lilla vovven Hera.

Som iofs inte är så liten längre.

Det var väldigt skönt att sitta i deras lugn,

prata med M och Billy, och ha Hera i knät.

Ett lugn som behövdes.

Jag kom hem runt 01-02 på natten,

la mig och sov nästan direkt.

God Jul.

Doppardagen, Julafton,

Tjugofjärde December.

Jag har ännu inte hunnit gjort så mycket

annat än att slappa framför datorn.

Har kollat på julfilmerna som är dubbade
på kanal fem, ätit frukost och ah..

Jag tände adventsljusstaken och läste upp

"När första ljuset brinner..." verserna för mamma.

Hon tyckte förmodligen jag var töntig,

Och allra helst eftersom jag inte kunde
mer än meningarna "När xx  ljuset brinner".

Pappa är här nu iallafall, Om två timmar
börjar årets julfirande..

Om tre timmar börjar Kalle Anka, och jag

har lovat att tänkat på Elin under det :)

Saknar vännerna, närheten och familjen.

Snart, är det bara jag och mamma kvar.

Sov inte alls bra inatt. Mardrömmar.
Jag tror att rädslan sitter kvar än.
Rädslan som uppstått efter alla hot som
har funnits genom mina år här.
Idag tror jag inte att mordhoten finns
kvar på samma sätt, men dom lever
kvar i mig, tydligen..
Kanske utvecklade dom mardrömmar
åter igen, som ett välkommen tillbaka..

Jag somnade om efter en timme och
några sms till sovande trygghet.
Jag vaknade runt tio igen, av att mamma
Spelade upp våran sjungande julgran
utanför min dörr. Blev förvånansvärt
glad över väckningen faktiskt.

Vid tolv något kom mormor förbi, och
det var dags att åka till Valbo. Som varje år
åker jag, mamma och mormor in till Valbo

och handlar de allra sista julklapparna.

Jag köpte julklappar åt dom små i släkten.

Alla syskonbarn fick julklappar. Köpte fina

kläder åt de allra minsta barnen, leksak åt
det äldsta barnet, och en skiva åt mormor.

Jag skulle även ha köpt en julkapp åt Elin,
hittade den i början av våran rundtur inne på
köpcentrumet.. Men jag köpte den inte
direkt, så jag glömde bort att köpa den..
Får fixa den här i Sandviken till veckan istället!

Jag gjorde av med säkert 800-900kr idag,
på enbart julklappar. Köpte inte en enda sak
åt mig själv. Stolt!

När vi kom hem så slog jag in alla julklappar,
bemästrade konsten i att sätta snöret snett.

Eller diagonalt kanske det heter..

Alla julklappar ligger nu under granen så fint.

Önskar att jag hade köpt fler julklappar,
jag har ju ändå haft mer pengar varje månad
än någonsin tidigare.. Men jag tror att 
det uppskattas ändå, Eller jag hoppas iallafall.

Jag gjorde även mat, Mammas köttfärsås.

SOM JAG HAR LÄNGTAT! Trots att jag inte
riktigt gillar köttfärsås. Det var så gott med
köttfärssås och makaroner. 

19.30 var det äntligen dags för uppesittarkväll
med mamma och pappa! Det blev glögg och
pepparkakor, julmust och mackor. 

Ingen vinst för mig eller mamma, Men pappa
vann nyårslotter. Men det var inte vinsten

som spelade någon roll för mig, Det var att
få spendera en kväll med familjen, utan bråk
och utan tjaffs. Det var underbart.

En natt i sandviken har gått.

Den gick helt okej, trots ensamheten.

Jag sov ju iallafall hela natten, Woop.

Efter frukosten kom min käre far hit,
och vi klädde på oss ytterkläderna och gick
ut på stan en sväng för att leta julklappar.

Det är helt galet vad snö det är här, 
och ändå sägs det att hälften är borta..

Pappa köpte julklappar till dom minsta barnen
i släkten, Två respektive åtta månader gamla.

Snart får jag träffa dom små trollen också,
har längtat så mycket efter dom!

Vi var borta i några timmar som för övrigt var

otroligt trevlig. Har saknat att snacka skit

med pappa, och att träffa honom.
När jag är här, så vet jag iallafall att han
lever och är okej.

Väl hemma igen så satte mamma igång
med att sätta upp julgranen, och klä den.

Hakade snällt på, och den blev lika fin som
den alltid brukar bli. Den gröna plastgranen
är täckt med silvriga och röda julgranskulor,
silvtigt och rött glitter, och massa massa lampor.

Vi startade även bakandet av den godaste
kakan någonsin! Vi äter den mer som godis,
Men den klassas ändå som en kaka.

Mördegskaka med kola och choklad.

Jag har missat hela den decembermånad som
brukar sitta i så starkt här. Snön som är
så massiv, och mammas julpynt överallt

har fattats, och jag har inte riktigt kommit
in i julen, trots att julafton slår till om

bara två ynka dagar..

Jag slog in julklappar, slappade och

gjorde ingenting resten av dagen och kvällen.

Det är ju självklart skönt att vara hemma,

men samtidigt vill jag tillbaka till Mölnlycke och
allting som väntar på mig där. En lördag
utan julkalendern, men jag fick leverpastejsmacka.

Men det fattas ändå ett svartrött fluff som

har ett skratt, och närhet som värmer. 

Dagarna minskar..

Just nu sitter jag med mina fötter och ben på 
ett svart vardagsrumsbord med vita rutor på. 
På TVn framför mig är det någon film ur POTC-serien,

Och jag har snart en pepparkaka i munnen.

Jag sitter i soffan i vardagsrummet, med datorn
på benen. Bredvid mig på ena sidan har jag en burk
med mammas vita julgubbar som kakorna kallas här hemma,
Samt en burk med hemgjorda pepparkakor. Det 
doftar så gott, och julen är verkligen slående.
Vardagsrummet är pyntat i rött och vitt in i varje
liten vrå, varje litet hörn. Det är tomtar överallt,
Stjärnor, ljuslyktor, Julen. 

Mamma har gått och lagt sig för att sova i sitt

rum som ligger precis bredvid vardagsrummet,
och allt som hörs är mitt knappande på tangenterna,
samt musiken från datorn. 

Och trots att det är såhär det brukar vara,
så är det något som är otroligt mycket fel.
Eller kanske inte fel egentligen, Men annorlunda.
Snön utanför är helt galen, som alltid.
Det är så sjukt mycket snö, Trots att mamma 
säger att den har minskat med kanske en halvmeter.

Men det är något stort som är annorlunda.

Så stort, att jag knappt kan förstå det själv.

Varje år de senaste nio-tio åren har jag
suttit här, och känt samma sak. Väntan och längtan.
Väntan och längtan efter min älskade storebror
som brukar komma hem nu. Komma hem till jul.

Men nu är det jag som har kommit hem till jul.

Nu är det jag som har missat pepparkakorna,
Missat julshoppingen, Missat tomtarna..

Nu är det mamma som har väntat på Mig,
inte jag som har väntat på familjen..

Det börjar kanske sjunka in att det här inte 
längre är samma hemma längre..

Julen har anlänt hit utan att jag fick vara här.
Jag kan inte hjälpa att bli ledsen över det,
Mest för att det är inte såhär det ska vara.
Det här är inte rätt. Jul kommer inte över
en dag, Men för mig är det bara att acceptera nu.

Resan har varit obeskrivligt lång,
och dom som har varit intresserade av den
har redan fått höra hur allting har gått.

Hur som haver, kom tåget över en timme för sent
till Sandviken, där min pappas ögon mötte
mina direkt genom fönstret när tåget stannade.
Hur han prickade rätt på vagn och plats vet jag inte
men jag älskar honom verkligen. Pappsen.
Mamma stod på andra sidan järnvägen.

Min sovande mamma, i en lägenhet placerad
i ett snöigt nästan-Norrland, bredvid
en skola med ljusstakar i varje fönster.
Hemma, i en stad som är för liten men för stor.

Lägenheten känns lugn och tom.
Ingen svart skugga i något hörn av den,
Enda som har skrämt mig nu är en liten liten
spindel som hade följt med i en av väskorna.

Värmeljusen glimmar fint i sina röda
ljuslyktor på mammas skrivbord.

Denna jul blir inte som tidigare jular.
Då det var Min jul. När jag fick hela min
familj i julklapp. En dag då ingen bråkade,
En dag då alla var glada och sams och mår bra.

Iår blir det säkert så att vi mår bra.
Att vi är glada. Men halva familjen fattas..

Jag får det nog kanonbra ändå.

Imorgon ska jag iväg på stan med pappa,
Och jag ska baka godiskakor med mamma,
Och julgranen ska sättas upp och göras fin.

Det kanske blir bättre då. Kanske.

Nu är jag iallafall i Sandviken..

Det är onsdag, och jag har en kort dag. 

Vi slutade tidigt, och på så sätt slapp jag den
jobbiga svåra lektionen som dyker upp på 
onsdagarnas schema. Ingen pedagogik idag.

Förra veckans lektion tror jag det var, gick bra.
Den var på gränsen till kul till och med.
Hon ser på mig på ett annat sätt nu, Kanske har
någon pratat med henne. Kanske har insett själv.

Kanske har jag bara gjort min poäng, i att
jag inte klarar saker som "vanliga" elever gör.

Icke dysfunktionella elever kanske det heter..

Vi kollade på de två sista avsnitten av Kysst av spriten.
En serie om alkohol och missbruk, och beroende.

Vi diskuterade avsnitten efteråt och vi pratade om
saker runtikring ämnet. Det var faktiskt väldigt
givande, vilket jag inte brukar tycka att det alltid är.

Under lunchen sov jag en stund, var otroligt tött, 
trots att jag sovit bra under natten. 

Klev upp och gick till lektionen i tid, duktigt av mig.
Vi skulle köra ett sista ryck för vit jul, och fixa
dom resterande namnen för ställningstagande.
Dom som inte ville gå ut, hjälpte till att städa vårat
klassrum inför julen. Jag hjälpte till att städa, eftersom
jag personligen tycker att jag är sjukt dålig på
att jobba med namninsamling osv. 
Jag kanske inte är så duktig på att städa heller,
men det ger iallafall ett procentuellt bättre utfört
arbete. Klassrummet blev mycket vackert. 

Eftersom Alex slutade sent som varje onsdag, 
så spenderade jag tiden med att måla naglarna.
Han åkte även iväg med Victor till Göteborg, och
det gav mig ännu mer ensamtid, och tid med Elin.

Jag valde att packa, städa, raka benen och kolla på
en svensk film, Simon och ekarna. Äntligen fick jag
chansen att kolla på den, och den var bättre än
vad jag trodde att den skulle vara. Kanske är det för
att jag inte förväntar mig så mycket av svenska filmer,
och jag brukar sällan vilja se en svensk film.

Men just denna var det något visst med.. Kanske är det
för att Bill Skarsgård är med. I dont know..

Jag tog mig även tid till att träna medan
grabbarna var borta. Firade genom att äta några
ostkrokar.. Jag har aldrig blivit misstänkt för att vara
den smartaste eller klokaste personen i världen.

Senare under kvällen kommer Sara förbi, en tjej i klassen,
och vill ha lite filmer på sin dator inför hennes flygresa.
Självklart skulle hon få det. Så vi satt i mitt rum rätt länge
och pratade och förde över filmer och skrattade.
Hon är en underbar person rakt igenom, och jag är glad
över att jag har lärt känna henne bättre med tiden.

Efter ett tag kom Ange in och ville visa oss något i hennes
rum. Det var en STOR borgmästargris gjord av pepparkaka!
Blev otroligt imponerad, den var riktigt häftig.
Hon gav den till vår klasskamrat Sylvia, som flyttar tillbaka
till Tyskland efter jullovet - vilket känns hemskt!
Tycker verkligen om att ha henne i klassen, henne som person..

När jag och Sara skulle tillbaka till mitt rum så
slänger hon up mig på sin rygg, springer fort genom
korridorerna och skriker "ÖPPNA DÖRREN ÖPPNA DÖRREN"
åt mig så vi inte smäller rätt in i alla dörrar.

Det var riktigt riktigt kul! Vi gjorde likadant senare,
helt sjukt hur fort det går när man springer genom
dom korridorerna. Det var riktigt riktigt kul.

När Alex och Victor kom tillbaka från Göteborg, så
berättar Alex att han har köpt en julklapp åt mig.
Blev väldigt förvånad, och obeskrivligt nyfiken. 
Han orkade inte slå in det, så jag fick det inlindat i
påsen som det låg i. Personlig touch sådär.. :)

Jag fick massa fula vykort från Göteborg. 
Ingen kanske inte kan tro att någon blir glad över det,
Men jag blev väldigt glad. Det är verkligen något
jag vill ha och uppskattar. Fula vykort är verkligen
helt fantastiskt!! Och fula vykort hittade han.
Satan vad fula vykort det finns alltså.. Obeskrivligt.

Efter våran tvätt-konversation häromdagen,
om det var jag eller han som hade snyggast strumpor, 

så kom vi fram till att det var han som hade det.
För jag hade inga strumpor med roliga mönster på.

Så då hade den söta dumfan köpt strumpor med
fulbyxor-mönster på åt mig, Så jag iallafall kunde 
känna mig lite vacker om fötterna. 
Det var även ett par randiga med i förpackningen.
Personliga julklappar är verkligen underbara.

Satte genast på mig dom randiga strumporna
och packade ner det andra paret till Sandviken.

Tack Alex, om du nu läser.

Rubrikerna börjar bli lite väl långa nu,
och dagarna blir allt fler och fler. 

Det har varit en väldigt lång dag, men det
har varit en effektiv dag från start till slut.
09.00 åker Björn, Jag, Peppi (pepparkaksgubben),
Elin, Victor och Maria till Nordstan för att
ställa iordning vårat bord inför kampanjen
Vit Jul. Våran plan var att få ihop 650st 
ställningstaganden på Nordstan, Och det gick faktiskt
väldigt bra. Slutresultatet för dage blev 582.
Det fanns glögg i två olika sorter, Hemgjorda
och köpta pepparkakor, Ansiktsmålning och
väldigt glada och trevliga Projektbildare på plats.
Jag slutade 14.00, och då gick jag och Elin
runt lite i väntan på Victor - Och sen åkte vi hem.

Lyckades även shoppa under min rast mellan 10
och 11. Det blev en BH med matchande trosor,
En tshirt och en tjocktröja. Allt lyckades bli
i grön-blått. Det var inte riktigt meningen, men
det var snyggt. 

Vi gick även rakt in i kaoset med alla dessa ungdomar
och poliser i bråk med hela instagram-grejen..
Det var galet många polisbilar på plats, Ridande poliser
samt en polishelikopter. Och satan vad ungdomar.
Det var sjukt. Men det försvann lika fort som

vi upptäckte det. Läskigt, men rätt häftigt.

Mellan 16 och 22 någon gång så tvättade jag.
konstant. Alla mina kläder tvättades.
Helt sjukt hur mycket kläder jag har verkligen.
Under tvättiden kollade jag även på Big Fish.
Jag har sett den förut men för rätt länge sedan.
Jag uppskattade filmen väldigt mycket mer nu
än vad jag gjorde förra gången, Och den är
riktigt fin. 

Efter tvätten var det direkt till sömnen och
drömmarnas värld. Sliten och trött.

Sista måndagen i skolan för detta år.

Sista måndagsrundan denna termin.

Den blev inte som vanligt, Vi gjorde den
med en liten twist inför jullovet.

Istället för det vanliga vi brukar ha
Veckans botten och veckans höjdare..
Så fick vi berätta vad vi allra mest önskade oss
inför jullovet, något som vi längtade efter eller
hoppades på. Det blev en tung och sorgsen känsla
i klassrummet, och i mig. Det märktes att
det började ta slut nu, Att snart slutar vi för 14 dagar.

Jag kan dock inte berätta vad jag önskade mig,
För jag har någon gång hört att om man
berättar sin önskan, så kommer den inte att slå in.

Efter våran runda pratade vi om boken som vi
precis har läst ut, "Oktober i fattigsverige" skriven av
Susanna Alakoski. Jag kan fortfarande inte riktigt
avgöra vad jag tycker om den i helhet, Men kanske
är det lite på samma sätt jag skulle skriva en bok
om jag väl fick för mig att göra det, Och det känns som
att den tanken gör att jag uppskattar den lite mer.
Delar av boken gör mig mer berörd än andra,
och ja.. Den är väl kanske helt okej ändå.

Måndagkvällen bjöd på en UNF-kväll. Precis som
en måndag ska vara! Det var ett uppstartsmöte för
den nya föreningen UNF Wendelsberg. Vi spelade massa
olika tv-spel och hade riktigt riktigt kul. Det var
många från klassen där, plus Alex och Christoffer som
kom dit som nya UNFare. Det kom tyvärr inga utifrån
trots att vi hade peppat flera skolor, Men det var
kanske lika bra. Vi spårade kanske lite väl mycket..
Men riktigt kul hade jag iallafall! 
Det märktes att jag saknat UNF, och UNF Wendelsberg
kan nog bli riktigt fantastiskt det kommande året!!

Kvällen avslutades med att kolla klart på
filmen från igår, Law abiding citizen. Mycket bra film!!

Skön måndag.